SJUKVÅRDSPARTIET

                      

                         VÄSTRA GÖTALAND

ORGANISATION

PARTISTYRELSEN

DISTRIKTEN

UNGDOMSSEKTION

BUDGET

PRESENTATIONER

PARTIPROGRAM

VALET

PRESSMEDDELANDE

INSÄNDARE

DEBATTINLÄGG

MOTIONER - INTERPELLATIONER

YRKANDEN

PROTOKOLLS-

ANTECKNINGAR 

PATIENTNÄMNDER

STUDIEBESÖK

DISKRIMINERING I VÅRDEN

LÄNKAR

 

 

 

 

Vi publicerar här ett brev som kom till oss från en person som blivit diskriminerad i vården.

Detta är inte det enda fallet i Västra Götaland som faller mellan stolarna.

Alla som är sjuka skall få sin vård när det behövs, därför arbetar vi i Sjukvårdspartiet för att alla skall behandlas lika.

 

Jag är utsatt för myglet i svenska sjukvården där man inte får vård om man är annorlunda, inte är "normalsvensson"!

-funktionshindrad

-rullstolsbunden

-fel familjeförhållanden, ensamstående

-barn till ensamstående mamma

-ogift, inga barn

-ingen fiin utbildning

Tänk att vi har sjukvård i Sverige, precis som man har i alla andra länder! Men varför gäller inte den för Funktionshindrade? Jag vägras vård för nya sjukdomar p.g.a mitt gamla funktionshinder!!?

Är man ensamstående kvinna, dessutom sjukpensionär, har man inget värde i samhället.

Marginaliserad ung kvinna, utestängd från den svenska tryggheten pga. handikapp.
Jag är fördömd och bortglömd av sjukvården! Jag nekas vård, nu för en hjärtsjukdom, framkallad genom felbehandling. AT-läkaren är prickad i HSAN men jag nekas ändå vård, därför att läkarna  läser gamla journaler bl.a. 20 år gamla om en neurologs omdöme om min gamla nackskada och  där en läkare har klassat mig som psykisk , för att jag hade rullstol för mitt handikapp när jag sökte honom: inte för mitt handikapp, utan för urinvägsinfektion.

Han skriver i journalen:" Psykosomatisk somatisering som man sällan skådat, men jag får väl hålla mig till min gebit"! Han har sedan skickat brev till alla sina kolleger att jag skall stoppas för vidare utredning. Det var alltså för 6 år sedan som jag fick en enkel urinvägsinfektion som utvecklade sig till svår njurbäckeninflammation för att jag inte fått vård, bara för att jag hade rullstol och han tydligen aldrig sett en rullstol. Allt skylls på min gamla nackskada och att det är psykiskt!? Trots att jag har riktig diagnos från Linköping och är rehabiliterad i Sthlm så förföljer dessa 20 år gamla journaler från Uddevalla, är det lagligt att bevara och skicka ut så gamla journaler? 3 år har jag hört från Socialstyrelsens jurist, hur får Uddevallas journaler skickas runt på det viset?  Jag kissar ju inte ens med nacken...

Varför har läkare så liten kunskap om funktionshindrade? Varför avfärdas och skylls all smärta så lätt på funktionshindret? Varför blir man inte värdigt bemött? Som sagt ett värdigt bemötande tar inte längre tid än ett dåligt bemötande , så skyll inte på stress! Jag  är diagnostiserad och rehabiliterad från nacken i Sthlm . Ändå blir jag inte betrodd för nya sjukdomar. Jag är tom. nekad att komma till sjukhus för utredning trots remisser. Både NÄL och Uddevalla sjukhus ser till att jag ska stoppas för vidare utredning, får varken vård för framkallade hjärtfelet ( hjärtfrekvens på 175/min) magsår, njurbäcksinflammation, äggstocksinflammation!
Skulle äntligen få operation på underlivet nu förra februari  på Sahlgrenska men 1 vecka innan drabbades jag av allergiutslag och sökte akuten på Uddevalla, för allergin. En ung AT-läkare som knappt kunde svenska framkallade istället hjärtfel på mig! Hon satte in intravenöst Adrenalin direkt i ven så det kändes som hjärtat skulle sprängas och sprängande smärta ut i armen, jag skrek att hon skulle sluta och sköterskan sa att hjärtat slog i 200 men läkaren bara vek sig dubbel av skratt och sa att "jag var ung frisk kvinna, hade du varit gammal hade jag inte vågat då hade du fått hjärtinfarkt."

Jag försökte förklara att jag är mycket svag av sjukdom och försökte senare påtala för överläkaren att Adrenalinet gjort så jag hade svår krampande smärta i bröstet, hjärtat och ut i armen, han bara fnös åt mig och gick. På utskrivnings journalen står det att jag hade hög hjärtrytm och värk ut i armen ändå gjordes inget  åt det!

Sökt på olika håll och trots att det visar fel på EKG, snabb hjärtrytm på 175, blir jag bara utskrattad, klappad på huvudet, och nonchalerad som ung kvinna för att jag inte är gift och har familj!

Har nu fått medicin för hjärtat, men bara svag dos som inte hjälpt, varken för bröstsmärtan eller sprängande smärtan i armen! Läkaren erkände att Adrenalinet påfrestat hjärtat men menar att unga kvinnor inte får hjärtproblem,” aldrig hört talas om under sin 30-åriga läkarbana”! Hade en man blivit behandlad på detta sätt? Ligga hemma som ett kolli i svåra bröstsmärtor med kramp i bröstet, hög hjärtfrekvens på 170 slag/min och sprängande smärta ut i vänster arm, yrsel och svårt illamående. Utan ordentlig utredning som jag nu fått göra sedan 1 år, har inte kunnat vara ute på hela sommaren för de svåra bröstsmärtorna och orkar inte ens se på Tv utan att få svimningskänsla! Blir sämre och sämre och är nu tvungen att ha hjälp dygnet runt. Min mamma får ingen avlastning. Jag har förlorat 1 års studier p.g.a felbehandlingen som orskade hjärtfel.

Även andra medicinare har erkänt att man inte ska sätta in Adrenalin intravenöst vid allergi utan bara vid hjärtstillestånd och medvetslöshet, på sjuka och svaga är det alldeles för påfrestande för hjärtat men de vågar inte gå emot sina kollegor!

En läkare förklarade för mig att man kan jämföra mitt hjärta med en förgasare som hängt sig och går på Turbo även i viloläge och han erkände att något hänt när at-läkaren påfrestade hjärtat med stresshormon Adrenalin men sedan han läst de 15 år gamla skvallerjournalerna så ändrade han uppfattning och skrev i journalen att hjärtfrekvensen är så lugn!?

Demokrati borde väl stå för att vård ska ges till alla medborgare som behöver vård, jag betalar också skatt.

Är man ung och kvinna, och sjukpensionär står man utanför samhället, jag blir bara utfrågad om jag är gift och har familj, utbildning, arbete, har jag inte det så räknas jag inte då är jag inget att satsa på. Jag har ju inte kunnat gifta mig och arbeta eftersom jag först kämpat med nackskadan i 7 år, sedan jag var 15år till  22 år   och efter det legat så svårt sjuk i njurbäcksinflammation och nu felbehandlingen som framkallade hjärtfel. Allt detta för att en läkare har sådan makt för att det inte ska komma fram att han gjort fel så ska jag dumpas av sjukvården , det är väl myndighetsövertramp och psykiatriska bedömningar ”en masse”!

Jag råkade ut för en njurbäcksinflammation för 6 år sedan men fick ingen vård, läkarna skyllde på ryggsmärtor, bara för att jag är sjukpensionär av en whiplashskada, men jag kissar inte med nacken!? Har fruktansvärda smärtor i njurarna och när jag kissar hugger det tag i njuren. En läkare i Stockholm fick höra talas om mitt fall och förra sommaren fick jag ,3 dagar på Huddinge, pröva Special antibiotika och kände radikal effekt, huggsmärtan , en fruktansvärd smärta som tillkommit när jag kissar minskade, likaså svullnaden över flanken. Läkaren skrev  Diagnos och Intyg att det hade effekt och remitterade att det skulle fortsättas behandling i hemkommunen, Uddevalla. Ändå nekades jag återigen vård! Nu blossade smärtan upp igen så jag såg ingen annan utväg än försöka få vård utomlands. Släpade mig då med hjälp av min assistent till flyget och reste till Spanien för vård. Vänner hämtade mig på flygplatsen och körde mig direkt till sjukhuset. Fick special antibiotika direkt på kvällen och blev bättre för var dag där jag låg och delade rum med kackerlackor och en ödla i taket som stirrade på mig rakt ovanför mitt huvud. Läkarna i Spanien menade att det var viktigt att punktera vätskeblåsan i njuren för att få ut var men jag hade inte råd att vara kvar, så 3 veckor senare satt jag återigen på planet hem 5.000,00 euro fattigare men det var det värt för att slippa huggsmärtan i njurarna när jag kissar, om det så bara var för 3 veckor!

Ensam har jag vandrat min golgatavandring. Min ungdom har bestått av att ligga svårt sjuk och bli förödmjukad av läkare.

Jag är vid liv men jag lever inte. Jag har nu i 5 år varit instängd i mitt eget hem som i en isoleringscell . Tänk dig att varje gång du kissar hugger det tag som knivar i njuren. Tänk dig att ha 2 brännande strykjärn på njurarna hela tiden. Tänk dig att blöda från underlivet konstant. Tänk dig att känna 2 glödande klot i underlivet hela tiden. Så har mitt liv sett ut varje dag i 5 år. Allt detta lidande för att en okompetent läkare utan att göra utredning klassade mig som psykisk. Jag har överklagat och överklagat men det är den lille Davids kamp mot Goliat!

Linda Garbén